Så kliver vi in i 2013! Jag har bestämt mig för att det ska bli ett underbart år, hälsans och kreativitetens år. Om vi hjälps åt allihop så blir det bra! Jag önskar att vi ger mer av hjärtat och det som finns inuti och inte ser så mycket till det yttre, då blir det äkta och gott. I smått och stort, det som görs i kärlek kan smälta en hel vinter. Så gör vad du kan för att värma och närma dig själv och dina nära och kära. Och kanske till och med någon du inte känner. Gott Nytt år på er därute i livet!

Det är nyårsafton. 2012 är snart ett då och vi kliver in i något nytt. Det brukar bli så att vi stannar upp och reflekterar. Vad var det som hände, vad gjorde vi med våra dagar- och vad gjorde dem med oss? Jag tycker att det känns allt viktigare att ifrågasätta vad vi gör med tiden så den inte bara rinner iväg. Livet 2012 präglades av både glädje och sorg, roliga saker och jobbiga saker. Jag väljer att ta fram några bilder av allt det ljusa som vi fick vara med om- och de som tycker att det inte blev sommar någon endaste dag minns nog fel!

Jag bara älskar Mark Levengood! Hans humor och underfundighet och hans sätt att betrakta tillvaron. Jag har blivit beroende av hans böcker. Hans senaste är min julklappsbok. Den är nu slut, snyft! Snälla Mark, skriv en till snart! I och för sig får jag ju snart läsa din Jonas andra bok i HIV- serien men de blir man ju så ledsen och upprörd av. Dina böcker är som vitamindrinkar för hjärtat!

Var på bio igår och såg nya Bondfilmen. Hade inga förväntningar eftersom jag inte "är en sån som älskar Bondkategorin" av filmer. Men jag blev förvånad. Efter de första minuternas biljakt som mest gjorde mig yr fastnade jag. Han fångade in mig, Agent 007 med sin vältränade kropp och sitt karga minspel. Jag drogs med in i de häftiga miljöerna. Charmiga London, glittrande Shanghai, sensuella paradisön där han flöt iland. Jag kom på mig själv av att njuta av karaktärerna, spy åt den slemmiga skurken och gråta när det blev för sorgligt. Blev till och med så upphetsad i ett ögonblick att jag upptäckte att jag hällt urringningen full av popcorn! Min reflektion efteråt var att det är skönt att få vara den första att spräcka bilden av sig själv. Det är skönt att ha ett öppet sinne och bara göra. Då kan man upptäcka att det finns mer att få ut av livet än det förväntade.

När man är i en familj där mycket tid går åt till fotboll, sex träningar i veckan och därtill matcher så kan det vara svårt att få till andra aktiviteter. Men igår fick jag med mig tre glada tjejer till backen för att åka glidare. Så roligt det var! Som de åkte! Och vilken aptit de fick sen! Härliga vinter!

En del dagar bara blir. Och det blir bättre än bra. Som idag. Fotbollscup. Familj och kompisar i en spontan ström. Kaffe och äggmackor. Skratt och asgarv. Sonens sköna mål. Lagets segrar. Vidare mot kvartsfinal, kinakäk därimellan. Och så spänningen i fighten som vårt lag avgjorde till slut. Glädje, en vinst för alla! Som en krona av ljus till alla.

Jag ska bara hänga tvätten först. Eller så måste jag bara plocka undan i köket. Springa en mil-eller baka en kaka. Eller vad tusan som helst. Att vila verkar vara det svåraste som finns i dessa dagar. Att bara slänga sig på soffan och sluta ögonen en stund. Annars finns ju soffan fem meter bort, men det verkar ibland som om platsen för vila kantas av åtskilliga hinder. Men julhelgen är lång. Julklappsboken lockar. Tvätthögen ligger kvar. Jag slänger mig i puffen och läser. Mark Levengoods filosofiska humor strömmar in i hjärtat. Kroppen tackar mig, sinnet är lugnt. Jag kan vila, jag är inte rädd!

På juldagen var det dags för julfirande nummer två. Farmor och farfar hade lagat kalkon med plommon, brysselkål och den obligatoriska kantarellsåsen. Efter en pulsig promenad på oskottad cykelbana var det en lyx att få komma in och sätta sig vid matbordet. Underbart gott var det och mysigt! Förväntan i luften, skulle det bli julklappar till efterrätt? Jovisst. Vi gick laget runt och kikade på vad alla fick. Mysdressar, böcker, lego, trädgårdsbrallor och årskort på badhuset. Och kalsipper, livets basvaror. En jättefin juldag som till slut blev till en släktkamp i Trivial Persuit. Helt otippat gled svågern och jag upp som vinnare på slutet efter att ha genomlidit några helt obegripliga frågor om tyskturkiska poeter. Kul!