Inte snöade det så för elva år sedan. Solen sken när vi stod och väntade på taxin som aldrig kom. Vi liftade in till BB med en kompis. Fyra timmars intensiv smärta, sen kom hon, prinsessan Frida Margareta! Grattis du lilla solsken! Vi är stolta över dig, att du kom just till oss!

Ser alltid fram emot torsdagar, de är så mycket förväntan och sköna i sig själv också. Denna morgon slog vi rekord i att sova för länge. Det började med darlingen 05.20 Eftersom han skulle med tåget kl 06 blev det fart på oss båda. Skotta snö, göra gröt och duscha i flygande fläng. Gick och lade mig och sov till 07.22 Då blev det liv i luckan igen! Men vi hann! Bytte om och kastade mig ut på en snöjogging, jag kände mig som en yster kalv på gröna ängar. Flög fram i snöyran! Nja, nu ljuger jag. Den sega kroppen som ännu inte vaknat gav sig motsträvigt ut. Men den piskande vinden över gärdena väckte upp mig. Sprang till affären för att handla några saker. Joggade hem, eller pulsade. Skrattade gott åt en hundägare som inte fick sin hund ath gå för den stod fastfrusen på cykelvägen och spanade på mig där jag kom lunkande.
- Har du stenar i ryggsäcken? Undrade husse.
- Nej, men vispgrädde och semlebullar, svarade jag.

Nordan bet oss i kinden, men vi åkte ändå! Jösses, vad kul det var! Och det gick riktigt bra, över förväntan! Roligt också att träffa fler åkglada kompisar som halkade omkring. Vi hade det glatt och ljust.

Lilla damen är inte så liten längre. Hon har starka åsikter och är bra på att uttrycka dem. Ibland räcker det inte med att uttrycka sig muntligen, särskilt om det är ett missnöje som gror...

Äntligen dags för lite Glöd! Ikväll hade vi styrelsemöte hos Åsa- och jag tror inte att någon åkte hem besviken! Dessa styrelsemöten är de roligaste, galnaste och också de mest kreativa som finns! Vem har sagt att effektivitet är lika med långtråkigt? Inte med Glöd i alla fall! Nu får vi vänta tills årsmötet med att prata vidare om alla goda ideer. Underbar energiboost en mörk och kulen tisdag i januari!

Varje hjärta har sin istid
men solen har spruckit fram förut
Varje år har sin vinter
men vintern blir vår till slut
I varje natt finns en gryning
som gör en ny dag
Var man har en längtan
som gör styrkan svag

Varje tystnad bär sina tankar
ruvar på nya ord
Varje stund har en dold form
som plötsligt blir gjord
Varje gång det regnar
gror frön nånstans
Var kvinna har en dröm
som ger blicken glans

Ge inte upp
när törnen rispar hjärtat sårigt
i rosornas dans
När tidens frukter faller mogna
får du en ny chans

Vi skruvade igår, darlingen och jag. I vår jakt på ordning och reda umgicks vi med muttrar och mojänger för att få till ännu en byrå. Då ringer det på dörren. Där står en väldigt varm och omtänksam kvinna.
- Jag ser hur du kämpar, säger hon.
Och så sträcker hon fram en bukett.
De vackraste tulpaner. Nu har jag vår både på bordet och i hjärtat. Bara hennes ord hade räckt, men blommor är alltid blommor!

Det är mörkt. Det är kallt. Men det är som en vinter ska vara med mycket snö och vardagliga "frisk luftäventyr" runt knuten. Bara att öppna dörren och sticka ut! Igår testade vi skidspåren vid golfbanan. Över förväntan! Så fick vi ny energi till läxläsning och allt det andra hemma som kräver vår vuxna energi.