Det finns nästan ingenting som gör mig så upprörd som mallen.

Den där mallen som visserligen ska vara osynlig men som bllir allt tydligare.

Mallen för hur en människa ska vara i vårt samhälle. Inte avvika, inte sticka ut, inte vara för mycket eller lite av nånting.

Varför frågar vi alltid "vad jobbar du med?" Istället för det mycket mer intressanta "Och vem är du?"
Jo, för att till mallen hör att ha ett arbete. Till mallen hör att vara frisk, presterande, tillhöra en kärnfamilj, vara precis så lätt och lagom som medelsvensson.

Men, det märkliga är att medelsvensson är en bluff. Det finns inga normala människor - vi är alla annorlunda! Var och en av oss har svagheter och styrkor som ingen annan har. Alla är vi unika, har våra konstigheter, fördomar, bekymmer och drömmar om märkliga men hemliga ting.

Tänk vad livet skulle bli spännande om vi vågade vara så exotiska som vi ju är!  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...