Så var vi där då, i huvudstaden. Inbjudna av Barncancerfonden att spela på 30-årsjubiléet. Fullsatt Stockholm Waterfront, utsikt över Stadshuset, en vårsol som sken över vattnet. Efter en lunch, lite spaning i lokalerna och lite check med scenchefen började det pirra lite i magen. Skönt med en promenad, lite frisk luft. Då plötsligt var han där. I busskuren. Kändes märkligt att veta att han snart skulle äntra samma scen som vi nyss kollat in. Tillsammans med Loa - inte ett djur utan Falkman.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...