Jag hade så många föreställningar om döden. Jag visste nog hur det skulle kännas. Så kom den där morgonen på höstlovet. När darlingen plötsligt kom hem från jobbet för att "vi måste prata". Pappa hade somnat in på natten. Vadå? Kvällen innan hade vi suttit och ätit rotmos och pratat. Visst gav jag honom en kram, jag gjorde väl alltid det? Min hjärna slogs ut, samtidigt som den förvandlades till en biograf med filmklipp från mitt liv med pappa. Igår hörde jag hans röst beskriva att "det var som vanligt". Idag hade rösten tystnat. Allt var ovanligt.
365 dagar senare tittar jag på filmklipp från våra sista turer till kantarellskogen och tranbärsmossen. Tänker på hur lite jag begrep. Att vara med om när den man älskar dör är den ultimata förändringen. Det mest definitiva. En deadline som inte går att rubba. Bara den som varit med om det förstår. Det overkliga, ofattbara, omtumlande. Det stora tomrummet. Hans stövlar i pannrummet, ryggsäcken i garaget. Pappa, du kommer aldrig tillbaka. Oändligt saknad och älskad är du av oss som blev kvar. Vi kunde inte välja att få fortsätta livet med dig. Men vi kan välja att leva vidare på det sätt som du önskade. Och det gör vi. Ända hit har vi tagit oss, med sång och skrivande och med bilden av dig närmast hjärtat. Sorgen är kärlekens pris. I helgen tänder vi ljusen för dig, för Staffan och Henrik. Kärlekens ljus brinner i evighet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...