Läser om våldtäkten i Pålsboda. Ett oskyldigt barn, en pojke gick till idrottsparken och där försvann barndomen. Plötsligt raserades hans tro på livet. En sekund och sen är allt förstört. Jag får så ont i hjärtat när jag läser detta. Ångesten griper runt mitt livs muskel med iskall hand. Tänker på familjen som nu fått livet krossat. En mamma och en pappa som lever sin mardröm. Och en liten pojke som aldrig mer kommer att vilja gå till idrottsparken. Fan! Fan! Fan! Det finns inga ord för detta brott, denna vidriga handling! Måtte detta barn få omringas av kloka och kärleksfulla vuxna som vet hur man tar hand om någon som blivit bestulen på sin egen kropp. Måtte hans familj få all hjälp de kan få!

Så länge det är augusti så är det sommar! Jag tänker inte sluta bada och bära klänning på ett bra tag, det kan jag lova! Och strumpor, det kommer inte på fråga! Men böcker, det går åt, det vill jag läsa alltid. Bokhögen jag byggde i juni är snart plöjd. Dottern fyndade tio stycken på Myrorna häromdagen. Hon är en riktig bokmal som läst lika många i sommar. Men jag hittade inga där så det fick bli två splitternya på Bokia. Jakten på kapten klänning, en otäck skildring av en av våra högst uppsatta polismän som hade som "hobby" att förgripa sig på småtjejer. Skuggorna av Katarina Wennstam, som handlar om när utsatta kvinnor slår tillbaka. Två böcker på samma tema, om män
som tar sig rätt att utnyttja kvinnor och vilka konsekvenser det får- fast speglat från olika perspektiv. En stark eloge till båda författarna, polisen Jonas Trolle vars yrke förstört hans eget kärleksliv- och Katarina Wennstam, för ditt outtröttliga engagemang för kvinnors rätt att leva jämlikt och tryggt i samhället! Tack för vad ni uträttar trots all kraft det tar från er och ert liv!

En lång och lugn dag. Vilolördag. Det behövdes efter gårdagens helt galna upptåg! Att ha kul tar på krafterna och min mage ömmade efter skrattkramperna. Det kändes så rätt och lätt att sträcka ut sig på altanens sköna soffa och blunda lite. Vaknade av grannens gräsklippare. Synd!
Nu ligger jag i en annan soffa. Laddar upp kroppen igen. Imorgon har vi konsert och får äntligen sjunga ABBA! Hurra!

Igår var det dags! Sofia, vår musikaliska ledare i Glöd, gick och gifte sig i hemlighet på drop-in-bröllop på Skansen i juni. Eftersom det nu gått två månader sedan högtidsdagen hade hon slappnat av och trott att vi inte skulle hitta på något bus. Men ack, vad hon bedrog sig! Vi involverade hennes chef på Betelkyrkan, och han tände på alla cylindrar. Hon blev kallad till sin arbetsplats igår eftermiddag för ett viktigt jobbmöte. Chefen ville utveckla barnföreställningen" Snäckan och Klaffen" och själv vara med som "Stråken". Hans släkting Staffan Götestam hade fått nys om föreställningen och ville ta den till Junibacken i Stockholm. Ja, tom kyrkan skulle byggas om för att klara denna storslagna utveckling! Under tiden som chefen pratade på forcerat och entusiastiskt låg vi, nio Glödtjejer, och tryckte bakom kyrkbänkarna. När chefen spelat upp sin nya "Snäckan och Klaffenvisa" med usla nödrim, gled han över i introt till " All you need is love" och vi hoppade upp och sjöng, precis som i Sofias favoritfilm "Love actually". Jag har nog aldrig sett min kusin tappa hakan så brutalt! Så chockad! Men efter stora kramen från den fantastiska chefen fick Sofia sitta ned och lugna sig. Sedan blev hon förvandlad till prima ballerina, så passande eftersom vi andra skulle föreställa en klassisk orkester. En inspelning av " My heart will go on" med omskriven text stod sen på programmet. Och sedan kom eldprovet- att dansa Svansjön på stan inför något förvånade örebroare. Så otroligt komiskt att se, särskilt när en busslast japaner trillade in vid ett hotell mitt i dansen! Och på Strömpis fick hon fördansa innan allsången inför snopna fredagsfirare. Som vi skrattade! Men Sofia gjorde en grym show och kvällen avslutades med Marias goda mat. En helt fantastisk dag! Galenskap kryddar livet! Och Sofia, vi älskar dig, det vet du!

På min balkong har jag inrett en liten hörna med möbler, bord och växter. Där sitter jag gärna och läser tidningen. Eller bara tittar på molnen som drar förbi. Följer fågeln som glidflyger över himlen. Lyssnar på duvornas kutter från grannens tak. Eller läser någon bra bok. Alldeles intill stolen där jag sitter och myser har fåglarna sin toalett. Jag hinner knappt städa undan skiten innan det kommer nytt. Det gjorde mig ganska irriterad, ända tills jag kom på att det är som i verkliga livet. Alla får sin del av skiten, på ett eller annat sätt. Om jag sitter och funderar på fågelskit när jag sitter och myser blir ju stunden på balkongen trist och solkig. Men om jag höjer blicken och upptäcker fågelsträcket som så sakta formerar sig på himlen får mina tankar ett ljusare innehåll. Oavsett om jag är glad eller ledsen- att välja fokus är livsviktigt och nödvändigt. För ingen vill väl fastna i skiten?

Stod och lagade mat och skulle ringa till pappa. Men det gick ju inte. Han är ju inte med oss längre. Han har rest till
högre ort. Försvinner någonsin impulsen att ringa honom? Jag satte
mig ner och bara glodde upp mot himlen. Jag tror inte att jag har tillåtit mig att vara ledsen i sommar. En supersommar, då är man väl bara glad och solig? Men när syrsorna spelar så högt på sensommarkvällen gör det så ont. Vi satt på balkongen i Önnemo och lyssnade. Språkade om livet i stort och smått. I vägkanten växte gulmåra och blåklocka. Sommaren spelade på sista versen men vi som föredrog lugnet i augusti andades ut. Lovade varann att bada ända in i oktober. Det gjorde vi också. Baden har varit många i sommar, men de blir aldrig detsamma utan dig, Jag saknar dig så, pappa. Varför var du tvungen att lämna oss för tidigt? Vi behöver dig här hos oss!

Regnet föll när vi gled in mot Hallsberg idag. Alltså, då fick vi flytta in i Kärleken. Det hette så rummet på övervåningen i Adventskyrkan. Sommarcafet som skulle vara ute i trädgården blev ett innegig. Det blev lika bra! Publiken kom, lyssnade och log, skrattade ibland och grät vid något tillfälle. En hundraåring plåtade och visade oss sina konstverk i mobilen. Vi sjöng och spelade av hjärtans lust och hade kul på jobbet! Nu har jag landat på balkongen. Lyssnar på syrsorna. Är ganska trött. Tur att det blir en lugn vilodag imorgon!

Regnet föll när vi gled in mot Hallsberg idag. Alltså, då fick vi flytta in i Kärleken. Det hette så rummet på övervåningen i Adventskyrkan. Sommarcafet som skulle vara ute i trädgården blev ett innegig. Det blev lika bra! Publiken kom, lyssnade och log, skrattade ibland och grät vid något tillfälle. En hundraåring plåtade och visade oss sina konstverk i mobilen. Vi sjöng och spelade av hjärtans lust och hade kul på jobbet! Nu har jag landat på balkongen. Lyssnar på syrsorna. Är ganska trött. Tur att det blir en lugn vilodag imorgon!