Var på bio i söndags och såg Julia Roberts i "Lyckan, kärleken och meningen med livet".  En film som lämnade många frågor till mig och systrarna mina.

Huvudpersonen lämnar sin man och sina vänner för att söka sig själv under ett år i Rom, Indien och på Bali. Kvar på näthinnan finns alla dessa sinnliga miljöer, den goda maten och den magiska stämningen från Rom. Jag skulle önska att vi alla var och en kunde betrakta livet som en resa. Njuta mer av färden. Ställa oss frågan oftare - var är jag på väg och varför? Även i vardagen kan man fråga sig - vart är jag idag? Se på familjen och vännerna som medresenärer som ska göra något bra och roligt tillsammans. Idag har jag t ex rest till simhallen och sett min dotter ta sina första simtag. Vilken upplevelse! Vi firade med en kulinarisk hamburgare och äpplekräm hemma. Suveränt!