Önskar att jag kunde få komma upp ur den mörka gropen men jag har inte kommit på hur. Just nu spelas ett soundtrack om och om igen i min skalle.

En stilla och sorgsen ballad som sjungs av den fantastiskt fett sköna rösten Sarah Dawn Finer. "Maybe this christmas" heter den. Provade med att sticka ut och springa varpå någon skruvade upp volymen därinne i hjärnan.

Det känns som om det bästa vore att lägga sig själv i träda ett tag så att min hjärnmylla fick ny växtkraft.

Vore jag med i Robinson skulle jag se till att bli utröstad för jag ser inte hur jag ska kunna bidra till nåt bra med denna låga energinivå. Men - som de brukar säga - det ordnar sig. Är bara så trött på att känna mig avtrubbad.

Ett levande liv är det jag vill ha! Och gärna en ande som kommer upp ur flaskan och säger vilken väg jag ska ta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...