Jag satte inte i halsen imorse. Ryktet hade spridit sig som det gör på små orter om den tragiska händelsen. Men när jag läste kröp det in under huden och stannade där. Det går inte att distansera sig från den här utvecklingen. Är man förälder, mamma, pappa, släkting, vän eller medmänniska med ungdomar omkring sig kan man inte blunda. Jag kan det inte, jag ville åka hem direkt och prata med mina barn. Vill fråga dem, diskutera med dem. Vad tänker de? Vad kan vi göra för att det inte ska hända igen att en ung människa, ett barn ser det som enda utvägen att ta sitt eget liv? Det är en händelse som väcker så många frågor. Nätet, de sociala medierna har kommit för att stanna. Vi har att lära oss att hantera det, att hejda den utvecklingen känns omöjligt. Vi kan förbanna den utvecklingen men någonstans känner jag att det känns fel att skylla på tekniken. Grundproblemet ligger väl i hur vi beter oss, vad vi gör. Sedan har nätet som arena gett oss nya ramar för samspelet. Hur är det att växa upp 2013? Hur känns det att vara ung? Vad behöver våra ungdomar för att må bra? Hur bemöter vi deras behov? Lyssnar vi på deras tankar? Finns vi för dem som vuxna, får de utrymme i samhället? Och- finns det någon som hjälper de att hantera nätet? Diskuterar man det i skolan? Ger de goda exempel på hur man skriver och agerar? De frågorna har snurrat i mitt huvud hela dagen och jag ska söka svar på dem. För jag tror att det som vanligt är mer komplext än vad en ytlig bild ger. "Näthatet"- vad står det för? Jag hoppas att fler vuxna än jag söker svar på den frågan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...