Gymmet är den nya kyrkan. Så har någon sagt. Dyrkan av kroppen är fascinerande i vår tid- och enahanda. Varför kan vi lägga ned timmar på ytan? Vad säger det egentligen?
Jag tycker mig höra att själen ropar allt högre "glöm inte mig". Tänk om vi alla lade ner lika mycket kraft på det inre som vi gör på vårt yttre? Vilket spännande samhälle vi skulle få!
Jag älskar att röra på mig. Det får mig att må bra. Men jag vill göra det utomhus. Behöver frisk luft, längtar ständigt efter att få vara i naturen. Den ger mig något som jag aldrig kan få i ett köpcentrum. Naturen är full av den ursprungliga kraften. Mina celler behöver den. En runda på ett köpcentrum tröttar ut min kropp, jag blir utarmad. Det är så själlöst och uppbyggt kring konsumtion.
Tror att många förväxlar sin inre längtan med ett köpsug. Den kortsiktiga kicken kan jag också känna. Men min själ ekar tomt efter besöket i affären.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så efterlängtad! Den väcker oss till liv igen! Våren är här! ...

Underbart! Så kul att fota show! I'm Every woman. Så roligt det ska bli! Scenen väntar! ...

Så går vi in i det nya året. Så nytt, så fräscht och oskrivet! Så många möjligheter och spår! Jag njuter. Så väldigt skönt att ha en vår i sikte och en sommar sen som kommer. Det här senaste halvåret har jag lärt mig massor om hur det kan vara i live...

Så kom julen. Efter en lång, mörk och snålblåsig motvindshöst. Hela december är som en utsökt förrätt. Förväntan byggs upp. Tyvärr för lite musik i år, för tomt och tyst. Men i saknaden växer längtan och drivkraften att förändra. Till nästa jul blir ...

Den här hösten går mot sitt slut. December är vanligtvis en tid jag älskar. Efter några mörka månader går vi in i ljuset, sången och den inre värmen. Den här hösten liknar ingen annan. Minsta möjliga musik betyder minus i tillvaron. Utmaningarna har ...