Ska avslöja en sak. Min briljanta dotters senaste briljanta ide. Hon vill köra Gladiatorerna med grannarna till sommaren. Och eftersom de inte bangar för galna ideer har de antagit utmaningen. Nu går diskussionens vågor höga här hemma vem som ska vara vem! Jag vill nog vara Athena, den blonda krigaren. Patrik har bestämt sig för Plexus, en gammal favorit. Nu ska vi se vem Bosse ska vara. Blir det Hero eller Tor? Pansar eller Toro? Spänningen stiger! Och vilka grenar ska vi ha mer än gatloppet? Kanske en hinderbana av däck om Jensa får bestämma? Bara fantasin sätter gränserna. Fjolårets "Halv åtta hos grannarna" var bara en uppvärmning mot detta!

Har hört att Dolly Parton ska komma till Örebro slott. Det är visst bröllopsmässa i helgen och hon ska vara där och göra reklam för showen "Glödhett-tidernas sångerskor".
Just, ja, det är ju JAG som är Dolly! I min garderob hänger paljettklänningen, peruken och lösbrösten som krävs för att axla hennes frodiga figur. Men ack så fjärran det känns! Här ligger man i sängen med röd näsa och slem i bröstet. Nyser så fönsterrutorna skallrar, med täcket uppdraget till hakan. Blickar ned på ett par osexiga filttofflor och undrar rent ut sagt- hur fasen ska detta gå till? Hur sjutton ska nåt så oglamouröst förvandlas till en amazon? Var i helskotta gömmer hon sig, sexbomben? Inte fasen vet jag, men ett under får väl ske, lagom till lördag!!

Det kommer att bli dagens bästa stund. Snart ringer äggklockan och då är den klar, rödingen vi fick av mor o far i helgen. Nu ligger den och gonar sig med rödlök, dill och smör. Lite grädde och sen är det klart. Måndagsmiddag kan vara lika mysigt och gott som en helgdag. Roligast var när dottern inspekterade firren. Hon kände på den hala fisken och stirrade på ögat, fascinerad. När jag skar av huvudet kom det:
- Får jag ta med mig huvudet upp på mitt rum?
Nej tack!

Håller på att avgifta mig själv. Alltså detoxa mig här i sängen. Har legat stilla en hel dag och det tillhör inte min starka sida. Kroppen är trött av slemmet i bröstet, men hjärnan den lever sitt eget pigga liv. Man skulle nog kunna kalla det stimulansknarkare. Nu är jag på väg ned i varvtal och det är en omställning. Hjärnan sprutar ut massor av goa ideer på vad jag skulle kunna göra. Till och med måla en tavla är föreslaget, nåt jag aldrig gjort. Men idag får kroppen hytta med näven åt hjärnan. Lite läsning på sin höjd, det är vila som gäller!

Under söndagskvällen kom det smygande. Kände hur viruset kröp in i skallen och bröstet. Barnen skrattade åt sin kraxande mamma och tyckte att jag skulle vila. Och så fick det bli. En stor kopp varmt vatten med honung, ingefära och citron och sängen. Ser hur röken från grannens skorsten bolmar ut som ett ulligt moln mot tallarna. Blundar och känner hur skönr det var att lägga sig.

Det är februari. Kalastider! Det är ljusare, närmare våren och jag spanar efter vårtecken. I fredags svepte solen in och jag passade på att ha vårens första utelunch.