Vi fixade det. Granen, julbordet och fikat. Tomten kom från skogen som vanligt. Han bröt på finlandssvenska precis som ifjol. Det var fullt med julklappar i säcken som alltid. Till och med Kajsa fick paket, det hade Jesper ordnat. Alla barn var nöjda med sina gåvor. Kanske allra mest Frida som fick sitt efterlängtade dockhus. Men oavsett alla våra ansträngningar kunde inget lindra allas värkande hjärtan där inuti. Så tomt och tyst mitt ibland oss alla. Herregud pappa, vad vi saknar dig! Hur många tårar finns det? Jag klädde mig i rött idag, tog min finaste julklänning men jag skulle lika gärna ha klätt mig i en grå säck. Den här julen saknade ändå färger. Men jag är på nåt konstigt vis stolt över min mamma och min familj. Vi klarade det. Vi tog oss igenom den här julen, vi gjorde allt såsom pappa skulle ha gjort trots att vi kanske saknade lust och ork. Jag tycker att det är strongt gjort!